Energikooperativens frammarsch

Energikooperativ som bildats av invånare presenterar sig vid bostadsmässan i Kervo sommaren 2024. För mässområdet planeras också ett lågtempererat värmenät, där lokalt producerad jordvärme och grön fjärrvärme skakar hand.

TEXT: PEKKA KARPPINEN

För projektchef Toni Nevalainen som är bostadsmässansvarig på Kervo Energi närmar sig året 2024 med fart. Kalendern fylls av arbetsmöten och träffar med intressegrupper. Mycket att planera, mycket att göra.

”Här på bolaget har vi skapat visioner av olika energilösningar som vi kan erbjuda för mässområdet. Vi diskuterar i nära samarbete med staden hur vi ska kunna förverkliga dem på ett vettigt sätt bland annat ur planläggningssynvinkel.”

Förhoppningen är att detaljplanen för området ska vinna laga kraft sensommaren 2021, så att kommunaltekniken kan börja byggas. Husbyggarna väntar otåligt på att få tillträde till sina tomter före utgången av 2022. Både husen och bullerskydden ska stå färdiga 2023.

Gatorna och grönområdena samt parkeringsplatser och övriga konstruktioner som behövs under mässtiden byggs i början av 2024, och i juli 2024 slås portarna upp för allmänheten. Och det råkar sig så att Kervo firar 100-årsjubileum samma år.

Mässområdet ligger mellan Kervo ådal, Kytömaantie och Lahtisleden. Till centrum och järnvägsstationen är det cirka en kilometer. I mässområdet planeras ett omväxlande byggnadsbestånd med både småhus och flervåningshus. Både Postlars gård och Kervo gård kommer att ligga i mässområdet, och man vill bevara deras kulturvärden.

Gemensamt solkraftverk

”Så fort det blev klart att Kervo får mässan beslutade vi att det är en stor sak för Kervo Energi och att vi vill ha stor synlighet där. Det förutsätter att vi gör nya saker, sådana som vi inte har gjort tidigare”, förklarar Nevalainen.

Till de här nyheterna hör koncept som tas fram för energikooperativ samt ett lågtempererat värmenät. Han tror att energilösningarna kommer att bli ett huvudtema för mässan, vid sidan av cirkulär ekonomi och hållbara resor och trafik.

Den lagstiftning som ska göra energikooperativ officiella väntas träda i kraft i början av 2021. Lagens drivfjäder är ett EU-direktiv kring elmarknaden och förnybar energi samt de målsättningar som satts upp av den nationella arbetsgruppen för smarta nät.

I och med energikooperativen börjar det småningom också dyka upp solpaneler på taken till flervåningshus och radhus. Hittills har bostadsbolag inte kunnat utnyttja solenergi på ett ekonomiskt hållbart sätt. De boende har varit tvungna att betala överföringsavgift och elskatt för solkraft som de själva producerat, med motiveringen att elen går via nätbolagets elmätare.

I fortsättningen blir det möjligt att använda ett kalkylmässigt värde vid faktureringen av elöverföringen. EU:s mätinstrumentdirektiv har hittills inte tillåtit det, men nu tolkas direktivet på ett nytt sätt.

”Det går att kalkylmässigt särskilja producerad och förbrukad energi, vilket fungerar som grund för faktureringen av elöverföringen och även för elskatten. Det betyder att flervånings- och radhus får samma ställning som småhus vid utnyttjande av solenergi.”

Den el som producerats i det gemensamma solkraftverket fördelas på invånarna enligt deras ägarandel. Om fördelningsandelarna bestäms på samma grund som vederlagen behöver inga ändringar göras i bolagsordningen. På bolagsstämman kan man fatta ett majoritetsbeslut om anskaffning av ett kraftverk.

Det är frivilligt att höra till ett energikooperativ och den som vill kan också gå ut ur det. En annan sak som gör interna energikooperativ i flerbostadsfastigheter attraktiva är att man inte behöver dra nya ledningar till bostäderna från solkraftverket på husets tak.

Intresset för solkraft har klart ökat i bostadsbolagen under de senaste åren, framför allt bland yngre personer. Man har varit tvungen att backa potentiella kunder och be dem vänta på att lagen ändras.

”Det finns garanterat efterfrågan, eftersom ett gemensamt kraftverk också är en ekonomiskt lönsam lösning. Vi för vår del vill så snart som möjligt kunna erbjuda bostadsbolagen fungerande solkrafts- och krediteringsberäkningstjänster.”

Gruppenergi för småhus

Ett energikooperativ kan också vara en helhet som består av flera separata fastigheter, vilket gör gemensamma kraftverk till ett alternativ för småhusägare. Produktionsanläggningen placeras på en separat tomt eller på en fastighet med större tomt än de övriga. Från det gemensamma kraftverket löper ett strålformat distributionsnät till alla förbrukningsplatser. Inom de närmaste åren kommer lagstiftaren att ge sin välsignelse till energikooperativ som överskrider fastighetsgränser.

Energiproduktionssättet kan väljas fritt. På marknaden lanseras inom en nära framtid småskaliga vindkraftverk som har lägre höjd än vanligt. Nevalainen skulle gärna sätta upp ett sådant på mässområdet i försökssyfte. Solpaneler är ändå det kostnadseffektivaste sättet att producera el småskaligt, åtminstone än så länge. Att man går med i ett energikooperativ utesluter inte att man också sätter upp paneler på sitt eget tak.

En möjlig placering för ett gemensamt solkraftverk är taket på en gemensam parkeringsplats för bilar och andra fordon. Under taket skulle de boende kunna parkera sin gemensamma eldrivna poolbil och sätta den på laddning så att den är klar för nästa användare. Man överväger också att ha cyklar och elcyklar i gemensamt bruk.

Ett energikooperativ behöver energibolaget som stöd, eftersom det i finländska förhållanden inte är en alldeles enkel sak att täcka all elförbrukning med egenproducerad el året om.
”Energikooperativen är inte ett hot utan en möjlighet för oss. De sporrar oss att erbjuda nya produkter och tjänster som tillgodoser våra kunders behov. Nöjda kunder är en av grundpelarna för vår verksamhet”, säger Nevalainen.

Vad innebär då den andra energinyheten som planeras för mässområdet, ett lågtempererat värmenät? Idén är att största delen av den värmeenergi som förbrukas av fastigheterna som är anslutna till nätet produceras med jordvärmebrunnar som byggs i bostadsområdet. Från dem överförs energi till ett lokalt distributionsnät där temperaturen är lägre än i ett traditionellt fjärrvärmenät. Kervo Energi är byggherre för och ägare till både brunnarna och nätet.

Framledningstemperaturen i fjärrvärmenät är 65-115 grader Celsius, i lågtempererade värmenät 60-70 grader. Returvattnets temperatur är: fjärrvärmenät 50 och lågtempererade värmenät 30-40 grader. För slutförbrukaren är temperaturskillnaden betydelselös.

”För att inte behöva dimensionera systemet efter toppförbrukningen planerar vi nätet så att grön fjärrvärme som producerats i vårt biokraftverk kan överföras till nätet som extra säkerhet under de kallaste vinterdagarna. Då får de boende en värmelösning som är både energi- och kostnadseffektiv samt miljövänlig, och som inte behöver kompletteras med något annat.”

Ur de boendes synvinkel fungerar en lågtempererad värmeanslutning på samma sätt som en traditionell fjärrvärmeanslutning, och de boende kan koncentrera sig på att njuta av en pålitlig och bekväm uppvärmningsform.