Den bioenergi som Kervo Energi sÀljer, tillverkar vi sjÀlva. Vi har ett biokraftverk i Kervo dÀr vi tillverkar el och som sidoprodukt fjÀrrvÀrme. 25 % av den el vi sÀljer Àr vÄr egenproducerade bioenergi och vi tÀcker rentav 75 % av fjÀrrvÀrmebehovet med vÄr produktion.
VÄr biomassa bestÄr huvudsakligen av flisade skogsrester frÄn certifierade och hÄllbart skötta skogar (PEFC, FSC), och omkring en fjÀrdedel utgörs av biprodukter (spÄn, bark) frÄn t.ex. sÄgar. Utnyttjandet av inhemsk biomassa gör oss ocksÄ mer sjÀlvförsörjande inom energiproduktionen och höjer försörjningsberedskapen samt skapar nya arbetstillfÀllen.
Bioenergi Àr en mycket flexibel och förnybar energikÀlla, som inte ökar koldioxidutslÀppen. Den kan enkelt justeras för att möta efterfrÄgan, vilket gör den till en utmÀrkt backup för vÀderberoende förnybara tekniker som sol- och vindkraft.
Enkelt sagt: bioenergi tillverkas av biomassa. Vad Ă€r dĂ„ biomassa? Biomassa Ă€r en förnybar resurs av organiskt material. NĂ€r biomassa anvĂ€nds som energikĂ€lla kallas det “rĂ„vara”. RĂ„varor kan odlas specifikt för sitt energiinnehĂ„ll (en energigröda), eller sĂ„ kan de bestĂ„ av restprodukter frĂ„n industrier som jordbruk, livsmedelsförĂ€dling eller timmerproduktion.
NÀr biomassa förÀdlas till flytande transportbrÀnslen kallas dessa biodrivmedel. Biodrivmedel Àr likvÀrdiga med fossilbaserade brÀnslen, sÄsom bensin och diesel. Biodrivmedel anvÀnds i bilar, lastbilar, jetplan och fartyg m.fl.
Biodiesel Àr ett vanligt biodrivmedel, som utvecklats för att ha samma egenskaper som fossil diesel. Biodiesel produceras frÄn bl.a. raps, soja, majs och palm eller frÄn matfett frÄn restauranger. Biodiesel kan anvÀndas i vanliga dieselmotorer.
Torra, brÀnnbara rÄvaror som trÀpellets förbrÀnns i pannor eller ugnar. Detta i sin tur kokar upp vatten och skapar Änga, som driver en turbin för att generera elektricitet.
VÄta rÄvaror, som till exempel matavfall, placeras i förseglade tankar dÀr de ruttnar och producerar metangas (Àven kallad biogas). Gasen fÄngas upp och brÀnns för att generera elektricitet, eller sÄ styrs det in i gasnÀtet dÀr det kan anvÀndas för uppvÀrmning.
FörbrÀnning av biomassa frigör koldioxid. Men eftersom det frigör samma mÀngd kol som det organiska materialet, som anvÀndes för att producera det, absorberade medan det vÀxte, bryter det inte kolbalansen i atmosfÀren.
FörbrÀnning av fossila brÀnslen dÀremot, frigör koldioxid, som har varit inlÄst i miljontals Är och hÀrrör sig frÄn en tid dÄ jordens atmosfÀr var vÀldigt annorlunda. DÀrför tillför fossila brÀnslen mer koldioxid i vÄr nuvarande atmosfÀr, vilket bryter kolbalansen. Genom att ersÀtta fossila brÀnslen med biomassa kan man minska vÀxthusgasutslÀppen och Àven andra negativa effekter av energiproduktionen, som t.ex. tungmetall- och svavelutslÀpp.
Det mest optimala för miljön och klimatet Àr nÀr man tillverkar biomassa och biobrÀnslen av avfall eller av restprodukter inom jordbruket. Men nÀr biobrÀnslen tillverkas av skogsprodukter finns risken för att produktionen inte sker hÄllbart, som t.ex. nÀr regnskog skövlas och ersÀtts med oljepalmsplantager.
Bioenergi baseras pÄ en förnybar energikÀlla, men det tar rÀtt lÄng tid för en skog att vÀxa upp igen efter att den blivit nedhuggen. Odlar man odlar vall eller energigrödor pÄ en Äker, som annars skulle ligga i trÀda, gödslar man samtidigt Äker, som man fÄr nytta av vallen som biomassa. Men hugger man ned skog för att fÄ mer Äkermark, Àr det ju inte sÄ hÄllbart.
Sammanfattningsvis kan man sÀga att den hÄllbarheten och miljöfördelarna med bioenergi beror pÄ vilken rÄvara som anvÀnds.
I Finland utgör bioenergi 74 % av vÄr förnybara energi, vilket tÀcker 30 % av hela landets energiförbrukning. Vi anvÀnder biomassa frÄn skogar, myrar, Äkrar och matavfall och producerar energi till sÄvÀl kraftvÀrme som energi för jordbruks- och industrisektorn.
I Finland har man ocksĂ„ traditionellt anvĂ€nt mycket torv som biomassa, men de senaste Ă„rens politiska beslut och klimatfrĂ„gan har minskat radikalt pĂ„ bruket av torv. Problemet med torv Ă€r att Ă€ven om det Ă€r biomassa, Ă€r det inte klassat som förnybart utan som âlĂ„ngsamt förnybartâ eftersom det tar flera tusen Ă„r att bildas. Vid förbrĂ€nning av torv frigörs 106,0 gram koldioxid för varje brĂ€nt megajoule (MJ). Torv Ă€r alltsĂ„ inte en hĂ„llbar energikĂ€lla.